Search

gammelmoran

books, thoughts

en fascinerande undran

David Baldacci har skrivit en deckare/thriller/äventyrsroman med namnet Absolut makt i svensk översättning. Det krånglar till sig maximalt. Spännande med en hel del dödsskjutningar, men inga beskrivningar som ger illamående. Och så undrar man vilken president författaren haft i tankarna. Definitivt bra att köra bil till.

Advertisements

Nääää

Har läst några böcker av Kaari Utrio och tyckt om dem, men hennes tidigare verk Kirstin känns alldeles för tjock, alldeles för pratig, och historiskt sett tvivelaktig. Långa svenska son och dotternamn översatt till finska är också otympliga. Inte läst.

Wava Stürmer

Wava  Stürmer har ett lugnt levande språk, placerat sin kriminalroman i Jakobstadsmiljö, gjort en helt plausibel story utan allt för mycket ruskigheter. Och ja, inte gjort något, går bra att läsa.

spänningsroman

Spänningsroman står det på titelsidan, men Fyra dagar i Kabul av Anna Tell är i mitt tycke bara ett hopkok brutalitet, dåligt språk också. Inte läst.

berömd författare

Karin Boye läste man ju om i skolan, med beundran. Men den ungdomslevnadströtthet som möter i Kris, orkade jag bara nitvis med.

nåja

Svart jord, skriven av  Ann Cleeves  är alldeles läsvärd, men aningens råddig. Jag har läst tidigare böcker i samma serie och konstaterar att polismannen Sandy blivit mera erfaren och skickligare medan huvudpersonerna mest ägnar sig åt känslor och minnen.

problem

Kautokeino, en blodig kniv av Lars Pettersson lånade och läste jag snarast för att jag ju faktiskt varit på orten, för mycket mycket länge sedan när samerna fortfarande var allmänt klädda i sina egna kläder, något senare var det vanliga jeans och dunjackor som gällde. Jag minns den lilla butiken där man betjänades på tre språk: samiska, finska och norska, och silversmedjorna. Men jo, jag kan tänka mig hur trängd befolkningen är och var och blivit när industri, stora pengar och turisthjordar tagit hand om markerna.

Ja

Moa Martinsons Jag möter en diktare är sammansatt av fristående texter i kronologisk ordning och oerhört intressant och välskriven. Hon beskriver en tystad misär i Sverige, fattiga, hemlösa, arbetslösa som får en tallrik gröt och ett golv att sova på hos henne. Och det var alldeles nyss!

Så rolig

Sällan har jag riktigt roligt när jag läser en deckare, men Maj Sjöwalls och Per Wahlöös Det slutna rummet var på alla sätt en njutning. Och jag tror författarna också varit riktigt  uppknäppta när de skrev den. Läs den och njut!

Blog at WordPress.com.

Up ↑